Jag vet. Mina idéer har sådan lyskraft att det finns risk för bländning. Just därför måste jag ödmjuka mig och delge den arma mänskligheten märkvärdigheterna som föds i mitt inre.
Det finns saker som måste korrigeras för att förädla ekonomin. Folk blir till exempel alldeles för gamla, vilket är en direkt följd av för hög läkartäthet som allmänheten ännu har råd att nyttja samt missriktad forskning.
I en renodlad marknad bedrivs forskning av funktionella skäl, i ämnen som visar hur man kan sänka ledtider och höja produktivitet inom kapitalkritiska segment inom tillverkningsindustrin, men särskilt tillväxten inom tjänsteföretag som har åtagit sig den nobla uppgiften att sprida riskerna genom att koncentrera ägandet. Detta görs genom att skapa hävstänger genom kreativa finansiella instrument i form av derivat och optioner på underliggande bankaktier som bevisligen vilken sekund som helst kan bli värdelösa - om inte statskassor töms för att rädda dem.
I en ren värld av ekonomiska värden är det nödvändigt att nedbringa antalet gamla som genom ålder är helt igenom produktionsstörande och i övrigt trots sitt skrynkliga utseende inte köper hudvårdsprodukter i de volymer som kan anses nödvändigt för att bidra med en rudimentär konsumtion inom sitt kundsegment. Istället snaskar de i sig subventionerade läkemedel som vore det godis och har sådan fart på lemmarna att de ständigt bryter lårbenshalsar och annat som gör att samhällets kostnader för ortopedi skenar.
Felet är att människor är alltför lyckliga eftersom lyckliga själar visar benägenhet att leva hälsosamt och göra för organismen smarta livsval. De slutar röka, om de ens börjat, och slutar supa. Värst av allt, de äter nyttigare. Kort sagt, livslängden ökar av för ekonomin helt ovidkommande orsaker och en rad företag som alltid blomstrat genom att sälja förädlade produkter av tobak, alkohol och föda med hög halt transfetter måste genomöra den ena dyra reklamkampanjen efter den andra för att övertyga folk om det nödvändiga i att fortsätta förkorta sina liv.
Värst av allt: Lyckliga människor får ofantligt självförtroende. Att ha sådana undersåtar är farligt. Ställer till anarki på ett kick! Piff paff och vanligt folk får för sig att de vet och förstår saker.
För att rädda den rena ekonomin från människornas klåfingriga inblandning har jag ringt och mejlat och sms-at regeringskansliet och Fredrik den store ska absolut snart ge audiens. Jag kommer att kasta mig för storfurstens fötter, kyssa byxfållen om han tillåter, och säga:
Härskare. Ni som vet att omväxlande använda silkesvantar och piska måste renodla budskapet.
Det ideala för människan är att ha tråkigt. Då förefaller tiden stå still och människomassorna upplever det som att de har ett långt och intressant liv.
Härskare, lyssna! Människorna ska varken ha utbildning eller penningar såvitt de inte arbetar i den sk arbetslinjen från bittida till sent. Har de dessutom tråkigt blir de heller icke så gamla att de belastar ekonomin och de genom lag instiftade pensionsfonderna kan användas i högre syften, såsom att på nytt blåsa liv i banker och finansinstitut vid nästa kris, istället för att betalas ut till dessa växande skaror överåriga lösdrivare.
Eder von Oben, alias Anders Widén, författare
(Tidigare som gästblogg i Arvidfalk)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar